Sagolandet

Det är alltid lika ledsamt med farväl. Att veta att vi inte ses på mycket länge. Att guddotter Klara inte har knubbiga tre-årings armar med hårda kramar sedan. Jag vet ju att det går om, att nästa gång vi ses kommer vi att skratta igen och lyckligt konstatera att varje gång vi ses plockar vi upp från förra gången, där vi skildes och allt känns som vanligt igen. Man pratar om vad som hänt sen sist, nytt på jobbet, nytt i barnens liv och så vidare, för att sedan märka att det mesta är som det alltid varit. Känslan och glädjen att få ses.

Men just nu saknar jag dem.

Mitt mellanbarn läser massor, bok efter bok slukar han. Vi beställde just tio nya till bibban. Några av Anna Jansson, samma författare som jag läser, men för barn. Det roliga är att i barnböckerna är det Maria Werns son Emil som löser gåtorna.

Jag och han, lika som bär på många sätt:

Han lovar göra en recension här på Sagolandet av den han läste slut i kväll.

Vi cyklade in till Freese som har Helsingfors eller kanske rentav Finlands, godaste kaffe! Vi börjar väl bli stamkunder redan vid det här laget. I Oslo gick vi till Tim Wendelboe, där såg vi en handskriven lapp, för några dagar sedan hade Kalle Freese fått samma lapp (men trasig) till sin butik och satt en bild på insta där han undrade vad det var för en mystisk lapp. I Drop Cooffee igen i Stockholm hälsade ägaren till Freese. Och plötsligt känns världen så mycket mindre.

Vi i kaffehimlen.

Sedan gick vi till Brunnsparken för lek och glass. Glassarna är större än stora, det glömmer man varje gång. Sagas rann ifrån henne i takt med tårarna, vi hade rosa jordgubbsglass över allt. Vi fick en bägare och läget lugnade sig något.

Låt mig presentera: världens härligaste, coolaste och vackraste lillasyster:

Och så babyn, som gör alla (ja, alla!) sjuk av babyfeber:

Vi blir så sentimentala när vi kommer till Åbo. Där är dagiset Vinkelboda! Här balanserade ni alltid! Här i Saluhallen just här köpte du Harald din stora T-Rex som du sparat pengar till ett halvt år, den kostade 17€ minns vi ännu. Här tog du dina första steg, här köpte jag och Laura två skumgummifotbollar för man fick två stycken för 10 mark! (Bollen har vi ännu kvar!)

Så många minnen, ett halvt liv för vissa. Vi är mycket lyckliga i Helsingfors men det är härligt att kunna återuppleva ställen där vi en gång gått och bott.

Vi turistade i Åbo slott, Harald ville dit varje månad som liten, Basse och han varvade Åbo slott med Aboa vetus.

Familjen (Harald är hovfotograf):

Biblioteket i Åbo är i en klass för sig. Här finns lekhörna, mjuka ställen att vila på och läsa böcker eller bara pausa. Det finns vitrinskåp fulla med prylar att se på, till och med i golvet har de små hålor med glasskiva över, såå spännande för barn.

I början av sommaren började vi läsa in oss lite smått på tält. Vi fastnade för easy camp, som verkade ha bra pris, alltså kring 200€. Lite visste vi då!

Det första easy camp tältets glasfiberpinne brast då vi försökte sätta upp tältet hemma innan resan. Vi gick till Scandinavian outdoor store där vi köpt tältet. De gav oss ett motsvarande, med samma märke.

Vi åkte iväg på tältsemestern och var nu inte helt nöjda med tältet. Passformen var inte den bästa, ofta drog dragkedjan på ett och samma ställe, sömmarna var hafsigt sydda och kardborreband bara till hälften sydda.

När vi fällde ihop tältet sista dagen på resan brast gummibandet i ena staget. Då fick vi nog och väl hemma igen blev det en resa till Scandinavian butiken igen. Vi frågade rakt ut om detta är ett tält som är meningen att användas? Han svarade ärligt att det är mer ett en-gångs-tält!

Vi som planerat tälta flera år med samma tält visste då att vi valt fel. Vi betalade en mellanskillnad på 300 € och köpte ett Marmot Limestone 6p. Nu med lite mer erfarenhet ser vi skillnaderna. Tyget är kraftigare, passformen perfekt, bågarna är aluminium och färgkodade, de känns hållbara och robusta. Det har livstidsgaranti så vi tror det håller nu. Stort är det också, tänkt för sex vuxna. Vi känner att detta var ett bra beslut och ångrar att vi inte genast fattade att köpa ett ordentligt tält.

Idag fick Mumin och hans vänner i Nådendal besök av oss.

Trodde det skulle var 10 000 andra där idag, men icke. Alla andra tyckte väl det var hett? Det var det, 35 grader. Men Sagas bästa tips för en svettig sommardag är att ha ispatronerna laddade:

Det var här vi blev vuxna. Det var här vi blev föräldrar. Det var här vi fick våra första jobb. Jag studerade teologi vid Åbo Akademi. Basse studerade musikvetenskap vid Helsingfors universitet och pendlade. Vi saknade våra släktingar men fick många, nya, härliga vänner som ännu idag är mycket betydelsefulla för oss.

Staden är Åbo.

Vi besöker alltid vårt gamla hem på Sofiegatan;

Min pappa bjöd till födelsedagsfest på sommarstället på Emsalö.

Kusinerna pysslade, simmade och badade bastu. Ute var det över 30 grader hett.

Det var riktigt behagligt vid havet.

Och en enklare variant;

Vi startade måndagkväll med färja från Helsingfors till Stockholm. Båten kom fram följande morgon vid tio-tiden och då körde vi mot Oslo. Vi pausade vid Karlstad och var framme i Oslo sjutiden på kvällen. Vi checkade in på Ekebergs camping, en campingplats som ligger uppe på ett berg med utsikt över huvudstaden. Terrängen var sluttande, gräsmattan otroligt fin, servicehusen funktionella men aningen slitna. På området fanns en kort vandringsled med skulpturpark och en rolig lyktstolpe som började tala då vi gick förbi den. Det var en lugn campingplats och barnen saknade en lekpark och simmöjlighet. Vi stannade här i tre nätter.

Bilen lämnar vi alltid på campingområdet och så åker vi kollektivt eller promenerar. Vi köpte 48h kort så vi kunde åka hur mycket som helst. Ändå ser man ju mest och bäst genom att vandra så det gjorde vi och hittade härliga gränder med supermysiga hus. I Oslo besökte vi Vikingaskeppsmuséet, Kon-Tikimuseet, Vigelandsparken och tog tåget upp till fjället varifrån vi sedan vandrade neråt en bit.

Fredagsmorgon packade vi ihop ett tält som var vått efter nattens häftiga åskväder och tog sikte mot Bergen. Vi valde en rutt skulle vara full av sevärdheter. En krokig, smal, utmanande och oändligt vacker rutt över Haukelifjäll och längs med Sørfjorden. Vi var långt över trädgränsen och det var tufft att se snö mitt i hetaste sommaren. Forsarna dånade och vi visste att om än vägen hit inte var lätt var det definitivt värt det.

Framme i Bergen campade vi på Lone camping och om det var tunt med folk på Ekeberg var det raka motsatsen här. Vi hittade dock den bästa platsen (tyckte vi), en meter från vattenkanten slog vi upp tältet och vi såg oss aldrig mätta på utsikten, vi fick aldrig nig av det lena, sköna sjövattnet… Denna campingplats hade allt vi kunde önska, otroligt snygga toalett-och duschutrymmen, lekplatser, minigolf och en liten djurgård.

I Bergen besökte vi Akvariet, konstmuseet, åkte upp till Fløyfjället med fløjbanen och där uppe såg vi ut över hela Bergen och vyn var hisnande. Vi vandrade i fjällandskapet och de hade smart nog lagt ut en skattjakt till barnen så de halvsprang nästan trots att terrängen stundvis var krävande. Saga orkade utmärkt, vi knöt upp hennes något opraktiska vandringsmundering och efter det for hon fram som en gasell över rötter som bildade tunnlar och grottor. Det var som att vandra i en trollskog. Leden förde oss högt upp nära fjällets topp, förbi små tjärn och sjöar.

Vädret visade sin bästa sida, hett och soligt varje dag. Vi hittade ett underbart kaffeställe (jag googlar alltid: bästa kaffet i …) som heter Det lille Kaffekompaniet. Vi blev stamkunder där och ägaren hade roligt åt oss då vi kom på nytt och på nytt. Jag drömmer ännu om deras underbara islatte… Vi svalkade oss i fjordbadet Nordnes.

Vi lämnade Bergen efter tre dagar. Men den storslagna utsikten följde oss en bit. Vi satt med näsan tryckt mot rutan och suckade belåtet. Det är bara för vackert!

Vi valde nu att köra längs med E16, en lite större och aningen rakare väg. Det tog oss ändå väldigt länge att komma till Oslo. Vi trodde vi skulle hinna längre men det blev Oslo vi fick övernatta i, denna gången prövade vi Bogstad camping och den var riktigt bra.

Följande morgon hade vi tidig väckning. Lyfte in barnen i bilen, rev tältet på en kvart och susade vidare med sikte på Stockholm. Nu gick färden betydligt snabbare och vi vara framme i Stockholm på eftermiddagen. Det blev Bredäng camping som fick se vårt tält. Dopp i Mälarens sköna vatten och barnen fick all energi tillbaka. Vi tog tunnelbanan in till Stockholm och vandrade gata upp och gata ner och kände oss nästan som hemma. Även här googlade jag bästa kaffet och därför hittade vi Drop Coffee på Söder. Mums så gott kaffe och härliga kardemummabullar (det måste väl vara ett av världens härligaste ord för övrigt). Två dagar fick vi uppleva Stockholm i över 30 graders hetta. Barnen var så varma och vattnet tog ständigt slut. Vi sökte skugga och vilade ofta. Men de var duktiga, tappert knegade de på.

Sedan var det dags att ta färjan hem igen. Varken Basse eller jag är speciellt förtjusta i att åka med båtarna (ett nödvändigt ont liksom), men jag säger då det; detta var århundradets härligaste båtresa. Pojkarna ville vara med Saga i lekrummet. Basse och jag parkerade oss ute på däck med varsin bok och svalkande dryck. Med femton minuters mellanrum gick vi och scoutade läget. Efter ett par timmar kom de ned oss ut på däck. Sedan ville pojkarna vara i hytten (fråga inte mig varför) men vi satt ute, med blicken på solen som sjönk allt lägre och blev allt rödare. Det var magiskt att se den färga det totalt vindstilla havet orange för att sedan försvinna vid horisonten. Det var Sagas första solnedgång. Då gick vi för att sova, lyckliga och glada.

Det var en spännande resa. Tyst bad jag en bön om änglavakt före varje bilfärd. Vår bilmaskot, som Saga gett namnet Onnipojk, pussade vi alltid innan en ny etapp. Bara på skoj förstås, men det blev ett roligt måste. Vi tackar vår Volvo Pärlan för en trygg bilfärd och hoppas att den tar oss på många fler bilfärden.

Onnipojk: