England i verkligheten och på DVD

Englandsresan som vi länge sett fram emot har varit och vi är nu hemma igen. England var just så vackert och grönskande som vi minns det, vägarna just så smala att man bara vid tanken kan få tillbaka den pirrande känslan i magen. Vi bodde hos Basses moster och hennes man i deras rätt lilla hus i Wembury. Vi var där för att fira svärmor som fyllde 50 år, trots att vi bara var ”kärnfamiljen” var vi en skara på tio personer. Att bo tolv personer tillsammans i ett litet hus kan vara aningen påfrestande även om man tycker väldigt mycket om varandra. Det hela hjälptes ju inte upp av att barnen blev rätt irriterade på att det var så smått, men ändå måste man ju springa runt runt och runt… Oftast hjälpte det då vi gick ut på promenader, och promenerar gör man så gärna i den vackra Devon-trakten. Vi hann med lite sightseeing också, dels i Plymouth, Saltram (en herrgård där även Jane Austens ”Sence and Sensibility” spelats in) och i Buckfast Abbey, ett gammalt kloster med fina trädgårdar. Till Buckfast åkte vi med ett gammalt ånglok och det gillades av såväl barn som vuxna.

Vi tog med oss lite England hem, i form av två Jane Austen filmer. Ååååhhh säger jag bara, så vackert, romantiskt och härligt att man smälter. De senaste fyra dagarna har jag vid rätt många tillfällen smitit till tv:n för att njuta av ”Pride and Prejudice”. Det är egentligen en serie så det tar ganska länge att plöja igenom sex timmar. Idag då jag tittat klart frågade Harald: ”var det slut nu? Så skööönt”! Jag har sett serien förr men hade glömt att den var så här bra. Skulle jag bara ha tid skulle jag se den en gång till. Får vänta till jul då filmen kommer. Hurra för Jane Austen måste jag säga, hon är verkligen suverän!

För tillfället har vi besök av lillasyster så nu skall jag umgås lite med henne också.