Hur räddar jag vår värld?

Indiansommar. Septembersol. Minns att det var så här varmt även förra året och ändå känns det på nåt sätt fel. Var är barndomens regn och rusk, var är ylletröjan och paraplyet? Mig veterligen syntes de i september redan när jag var en tösabit, det är så jag minns det. Jag vet att det kommer och jag gillar värmen, kyla hinner vi uppleva ändå, jag vet. Men ändå, nånstans kommer tanken på att allt inte står rätt till. Är det växthuseffekten och allt ”detdär” som påverkar. Det skrämmer, för det är så stort. Och så känner jag mig så liten, så otillräcklig. Nere i hörnet på min dator har maken lagat en väderleksrapport, just nu i Åbo: +22 C (den lilla bollen före C:et får ni föreställa er för den finns inte på mitt tangentbord). SÅ varma var inte ens mina barndomssomrar….

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hur räddar jag vår värld?

  1. Carina skriver:

    HÄRLIGT! Men kanske lite sanning i dina ord, men detta är tidens gång (tror jag)- ibland finns en period av längre, kalllare vintertid och nu denna ljuvliga värme, så vi skall bara njuta eftersom vädrets makter ändå inte ligger i våra små händer! ; )Du får nog leta fram ylletröjan ännu! LOVAR!

  2. sonja skriver:

    Men om det är just det det gör, ligger i våra händer menar jag. Tänk om det är något jag kunde göra / inte göra som skulle påverka vädret? Sy ihop ozonlagret eller nåt?!?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *