Hjälp mig tjära du!

På skidorna finns två streck, mellan dem ska det valla. Okej så långt fattar jag, men hur mycket och hur ofta? Jag brukar dutta på lite nu som då, småproffsigt smetar jag tjärdoftande gegga under skidorna och så med några flinka drag drar jag över med den där grejen du ser bredvid burken. Sen ut i spåret och så får det bära eller brista. Och det är just det det gör. Ibland glider det ofattbart fint, ibland fastnar jag i spåret om jag stannar mer än två sekunder och ibland är det två steg bakåt och ett framåt som gäller, i bästa letkajenkka-stil! Hur ska man göra?

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Hjälp mig tjära du!

  1. Tina skriver:

    Köp skidor med räfflor under; de behöver aldrig smörjas och både glider och fäster bra. 😉 Som du kanske vet är mina åtminstone 20 år gamla och jag har märkt att de är mycket bättre än makens moderna. Han kan ha mycket svårt att komma uppför branta berg, medan jag bara sicksackar upp utan stavhjälp och undrar vad problemet är.
    Nä nå, inte uppmuntrar jag på allvar att du ska byta ut dina fina skidor, men ville bara skryta litet över mina gamla, som mera proffsiga åkare skrattar åt. ;D

  2. Henrik Lund skriver:

    Hmmm….Det brukar inte finnas genvägar till nirvana, så jag skulle rekommendera att skippa tejp, räfflor, spray etc.

    Om du vill stornjuta, gäller det att ha några olika burkar med fästvalla – ca. 5-6 stycken borde täcka de flesta fören så här högvintertid. +1 till -2, 0 till -4, -2 till -6 och en kallare, typ -6 till -12. Om du vill få ett bra glid, ta en typ med fluor i. Sedan gäller det att kolla om det är fina kristaller eller grova, dvs. ny eller gammal snö. Det står alltid på burken lite olika temperaturer beroende på snöstrukturen. Tunna lager gäller alltid – sätt inte för mycket fäste på en gång. Hellre två tunna lager än ett tjockt. För att undvika att bottnen fryser, sätter man aningen varmare väders valla undertill, och sedan ett tunntunnt lager med aningen kallare valla vad vädret är utanpå. Efter att du kommit i gång i spåret, spelar allting som en dans efter en stund!
    Tjärvallorna är oftast för ny och finkorning snö. Själv brukar jag köra med syntetisk valla.

    Sedan beror ju alltid längden på fästlagret på hur duktig du är på avstampen, och hur styva skidor du har – ju starkare avstamp brukar leda till aningen kortare fästområde, annars börjar det ta emot om du har fäste för långt framtill på skidan…

    Har dom i affären märkt ut ditt fästområde på skidorna?
    Om inte så måste du göra det genom att stå på skidorna t.ex. på golvet inne, och Basse drar ett papper under den skidan fram och tillbaka under din fot som du flyttar över din vikt på och ifrån. På detta sätt kan du få fram rätt fästområde just för dig!

    Och sedan då våren kommer med isiga och glansiga spår, så om man är förnuftig övergår man till skating, annars får man ta i tu med klistervalla, och det är allt annat än städigt… 😉

    Märker att man just fick abstinensbesvär från spåret…hann inte ut idag på grund av den grymma blåsten…spåren var helt igenblåsta, så vi tog istället en tur med skogsskidorna på åkern…Madicken ville göra spåren på skaren…

    • sonja skriver:

      Tack för utförligt svar! Jo de har märkt ut var vallan ska i butiken, så den saken är klar. Måste köpa lite fler burkar då, den jag har är just för nysnö och några minusgrader!

      Man kan inte egentligen skrinnskida här i våra spår, det är bara klassisk som gäller eftersom det är två spår rätt nära varann, ibland fuskar jag lite och skrinnar där det går, så skönt med lite annan teknik och fart. Sen kan man ju åka ett par kilometer till Svedängen, känns bara så dumt att sätta sig i bilen då man har spår här, men de spåren är mycket bättre och massor med backar! Låter så ljuvligt med skogsskidning, vi hade samma problem med stormen här, spåren var ställvis försvunna och massvis med kvistar… Ha det bra!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *