Den kommunicerande mänskan

Just nu kommer det inte så många ord, men med gester och miner berättar hon massor. Hon ska sitta ensam i fåtöljen, bestämt drar hon ner den som sitter där och kommenderar bort den. Hon ska ha äppelbitar som Artur och sitta bredvid Artur i soffan. Och idag överraskade hon mig genom att själv gå till WC:n och sätta sig på pottan. Eftersom jag följde med vad hon pysslade med anade jag redan före att hon behövde gå på pottan, men blev ändå väldigt häpen över hennes initiativ. Efter att hon fått hjälp med att avlägsna blöjan visade det sig att ett pottbesök sannerligen var vad hon behövde.

Då man frågar henne hur stor hon är lyfter hon upp armarna över huvudet och sträcker på sig. När hon vaknar samlar hon ihop alla sina tuttar och placerar dem på ett visst ställe i sängen.

Vi kan nu konstatera att hon inte längre är en baby, hon är en liten flicka.

Jag vet inte vad som är skarpt på den här bilden, Sags tå kanske, men den är så fin ändå:

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Den kommunicerande mänskan

  1. Melli skriver:

    Hon verkar vara en härlig liten flicka! Jag gillar också sista bilden!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *