Så kom snön, som jag så längtat efter. Hade dock drömt om stora flingor som sakta dalar ner och täcker allt i ett romantiskt fluff.
Promenerade en timme i snöyran, med dubbla luvor och isiga ögonlock. Lite vått var det också. Men drömma kan man alltid. Nu önskar jag lite minusgrader. Ja se aldrig är hon nöjd. Visst blir jag nöjd, önskar bara metervis, vit snö och minus tio grader, tack. Det kan väl inte vara så svårt. Det har ju lyckats två vintrar i rad.
Sköna helgen till er alla för övrigt. Mys! Det här vädret inbjuder verkligen till en sitta-inne-med-tända-ljus-och-varma-glögg-muggen kväll, visst?
Åååh, jag vet precis vad du menar. Jag tycker inte heller det borde vara så svårt att få till en ordentlig vinter. Hittills har jag känt mig ganska ensam om att önska mig metervis med fluffig snö, för folk i min omgivning har hängivet uttryckt sin glädje över att det är så varmt så här länge och att de kan jogga och bla bla bla… men nu verkar det som en del andra bloggare också börjar vilja ha snö. Äntligen.
Tyvärr var det en kortvarig glädje. Den smalt. Nu får vi fortsätta vänta.