Cyklade till Brunnsparken och tillbaka igen. Det var varmt och härligt. Det mildrade lite ångesten över att åka till ni-vet-vart. Det är sista gången. På tisdagen är jag klar, måste ju bli godkänd först förstås. Sedan får jag det efterlängtade betyget och en ansenligt högre lön då hösten kommer. Vem skulle ha trott det? Jag har nog tvivlat. Men nu är det slut. Kommer inte att sakna pendlandet till Vasa som jag pysslat med i tre år.
När oss framme Pippi? frågar Saga ivrigt.
Nu är vi framme! svarar jag då vi kommer till Rödbergen.
Nä Pippi bor sådant hus, utbrister Saga lite besviket.
Nå, då Pippi plockade fram sin lilla gubbe Vidar var besvikelsen glömd och de två små hade jätteroligt.
Visste ni annars att två-åringar glömmer hur man går? De kan bara springa.
Vi äter nog i vår familj, men sällan gourmetmat eller extra ”finessig” mat. Det blir mycket husmanskost och mat som räcker i flera dagar. Nu och då festar vi till det hela genom att turas om att planera menyn. Jag eller Basse är med som hjälpande hand men killarna får läsa receptboken och fixa det mesta. Nu senast stekte Artur avlånga köttbullar. De var goda.
Jag tycker helt bra om att laga mat, men att planera vad vi skall äta är inte kul. Kommer sällan på vad vi skall laga och så blir det makaronilåda, lasagne eller köttsoppa. Vad äter ni? Du får gärna tipsa ditt bästa vardagsmatsrecept.
Idag ska vi alla laga vår mat samtidigt som vi äter den. Det står nämligen raclette på menyn.
Jiiihuuu, äntligen, äntligen, äntligen fick jag min nya telefon. Stundvis kommer det en våg av obehag över mig då jag påminns om stölden. Igår då vi överförde den gamla telefonens innehåll till den nya visade det sig att jag har två iPhones. Min gamla telefon använd av någon annan, som kallar den för Iwonka. Efter lite googlesök får vi veta att Iwonka är ett polskt flicknamn, om detta säger något om tjuven kan man ju bara spekulera kring. Skulle jag nu vara en Lisbeth Salander skulle jag spåra telefonen, leta upp den nya ägaren, spöa upp hen och sedan (eventuellt) uppleva någonslags uppgörelse. Men nu är jag ju bara jag, lite skall jag dock hämnas.
Telefonens konto är låst sedan en månad tillbaka, men själva IMEI-koden låstes idag. I och med det upphör telefonen att vara en telefon och går inte längre att ringa från. Haha!
Till Arturs stora glädje hade drakarna i Dragonvale överlevt.
Med en BookBook blev (telefon)livet komplett. Slutet gott allting gott.
Vi åkte ut till sommarhuset igår och överraskades av en gräsmatta som var proppfull med påskliljor och vitsippor. Det gjorde mig euforisk, tänk vad blommor kan göra åt en.
Ibland får jag lust att handarbeta något. Då gör jag inte bara en och två av det jag gör utan många.
Nu just känner jag för att virka. Amigurumis:
Visst är det ljuvligt att få lite lediga dagar så här mitt i allt? Att hinna länka, städa, vila, äta plättar och bara vara är ibland den bästa lyxen. Att komma ikapp liksom.
Efter att i två timmar ha ordat om varför jag måste köpa en ny iPhone tycker Basse att jag borde blogga om min kärlek till Apple. Jag: aldrig i livet, de skulle ju tycka att jag är helt sjuk i huvudet.
Så vi tar en bild i stället, glass är gott.
För tio år sedan firade jag min första morsdag, då såg jag ut så här.
Den här våren! Den överraskar mig varje år. Hur kan det bli så fint?
Vi har två fågelbon utanför vår balkong, det är superhäftigt det med.
