Second hand-kläder som värmer hjärtat

Jag köper ytterst sällan nya kläder till barnen, de får ibland något nytt plagg till födelsedagen och snälla vänner har gett vidare sina barns kläder då de blivit för små. På samma sätt ger jag vidare kläderna som blir för små för oss. Ett par tre snyggare plagg räcker gott och väl hos oss. Jag vill känna att barnen hunnit använda de kläder jag gillar innan de blir för små. Minns att vi åt Harald hade bunkrat upp med tjugo begagnade (rätt fula och slitna) skjortor i storlek 60 som vi tyckte man kunde använda hemma. Med Saga hade vi bara en handfull noga utvalda och omtyckta skjortor som vi faktiskt hann använda och njuta av. Man kan ju vara snyggt klädd också hemma, tänkte vi.

Det som jag tycker så himla mycket om är kläder jag fått eller köpt av vänner och bekanta. Tänk er att jag varje dag tänker på min syster, för så gott som alla Sagas kläder är Sagas kusins kläder. När jag klär på Saga och ser henne i Madickens kläder, tänker jag på Madicken. På samma sätt är det med Malin som jag träffat bara några gånger. Saga har några urfina och praktiska kläder som också värmt Malins söta barn. Malin jag tänker på dig, ofta.

Här kommer ett exempel från de senaste dagarnas dagens:

Tröja, klänning och strumpbyxor av Madicken. Kavatskorna är nya och en födelsedagspresent till Saga av min mamma. Kronan är lånad rekvisita.

Klänningen på bilden nedan är en vintage old Molly, alltså en klänning jag fått köpa av Malin och som hennes dotter Molly haft. Blusen och de söta lackskorna är Madickens gamla och strumbyxorna är nya:

Så här ser Saga ut då hon är ute; overallen är av Malin (Theos och Mollys gamla, men i prima skick), mössan är en julklapp av farmor, handskar och stövlar är nya:

Vilket skulle bevisas. Idag hade hon en tunika av Elvira-vännen och mjukisbyxor av  kusin Rasmus. Inte sällan bär hon Nadiras eller Kiaras kläder.

(Om du vill se bilderna i större format kan du klicka på dem.)

Publicerat i Dagbok | 6 kommentarer

Blåsippor ute i backarna stå…

Harald som vet att man helst inte ska plocka blåsippor var söt nog och fotograferade dem åt mig: ”Mamma jag tog den här bilden till dig, det är blåsippor som jag hittade på vår gård”.

”… barnen de plåtar små sipporna glatt, springer sen hem under rop och skratt”:

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Livets sista?

Tänk om man skulle ta och skriva sitt livs sista (?) vetenskapliga essä. Den om inklusion.

Tjingeling så länge.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar

Familjeporträttet

Här om dagen råkade vi alla fastna på bild samtidigt. Dessutom råkade vi alla se någolunda städade ut…

Låt mig presentera familjen Djupsjöbacka:

Mannen längst till vänster är Sebastian, eller Basse som han kallas, 35 år, notbibliotekarie till yrket, musikvetare till utbildningen, blev min för 18 år sedan.

Kvinnan vet ni kanske vem det är? Sonja heter hon, 34 år, blir snart klasslärare, är teolog och för tillfället hemmamamma.

Flickan med fingrarna i munnen är Saga, 2 år. Familjens stjärna och underbar. Hon älskar teknik av olika slag, kan lägga på en DVD-film trots obekant manick. Senatse nytt är att klippa med sax. Vår familj älskar sagor, därav namnet.

Den kortare av killarna är Artur, 8 år. En makalös trumpetist med sinne för humor och hjärtat på det rätta stället. När han inte spelar en fanfar på trumpeten lirar han fotboll.

Den långa killen är Harald, 10 år. Omtänksam och godhjärtad är hans andra namn. Han är en mästare på fotboll , speciellt glidtacklingar är hans gebit.

Vem är du som läser här då?

Publicerat i Dagbok | 22 kommentarer

Dagens saga

Mamma Mu, äntligen har vi fått börja läsa om dig igen. Jag blir så hiskeligt glad av den här kon och kråkan som är så arg och irriterad och söt på sitt sätt. Jujja Wieslander skriver texten och Sven Nordqvist tecknar och vi får njuta. Lämpligt mycket text för vår egen Saga och vackra bilder för alla och en var.

Artur är vår familjs egen lilla sagofarbror. Bok efter bok vill han läsa för syster sin. Och vi föräldrar tackar och tar emot.

Det finns många böcker om Mamma Mu och Kråkan. Dagens saga är Mamma Mu får ett sår. Mamma Mu är ingen vanlig ko, hon är en ko med drömmar och visioner. Just den här soliga sommardagen vill hon gå till stranden och bada. Då hon ska hoppa över staketet faller hon tyvärr och får ett stort sår i stället. Tack och lov slutar böckerna alltid bra och innehåller alltid en liten vacker sluttext med en finurlig knorr.

Publicerat i Dagbok | 2 kommentarer

Hur man får sin vilja igenom

Saga skriker: Saga spela mammas telefon. Saga spela mammas telefon. Saga spela mammas telefon.

Plötsligt lägger hon sig bredvid mig i soffan och med huvudet på sned frågar hon med lenaste stämman i världen; snälla mamma kan Saga få spela mammas telefon?

Blinkblink med långa ögonfransar och sockersött leende och telefonen är henne… Hon är två år och rysligt smart.

Publicerat i Dagbok | 2 kommentarer

Hört!

Komiskt då man hör sig själv i leken:

Nu du sova gott, mamma tycker om dig, du bäst heeela världen, nä docka inte hoppa mer sängen, nu sova gott…

Publicerat i Dagbok | 2 kommentarer

Stickgraffiti-klotter eller konst?

Idag bongade jag en drake i form av stickgraffiti här mitt i Munksnäs. Vägverket gillar inte. Men jag älskar det. All graffiti är omtvistat, det som en anses vara konst för en är klotter och störande i någon annans ögon.

Den här var nog sällsynt söt, eller hur?

20120416-121346.jpg

Publicerat i Dagbok | 10 kommentarer

Hur man gör en god smoothie

Häll massor med plöck:

Det får gärna synas att du smakat på den turkiska yoghurten:

Kontrollera att alla knappar fungerar:

En banan, en massa frysta mangobitar, havregryn…

Ja och så plöcken! Höll ju på att glömma plöcken!

Fly fältet för nu börjar den föra oväsen:

Publicerat i Dagbok | 2 kommentarer

Festförberedelser

Idag blir jag gudmor till en liten Maximilian. Lägger sista fingret på förberedelserna. Kläderna strykta, håren tvättade och flätade och kortet skrivet. Ser fram emot dagen. Solig och fin som den är.

Publicerat i Dagbok | Lämna en kommentar