Sagolandet

Vet ni hur glad man kan bli av att det är skoldag på lördag? Det att termometern kryper ner mot trettio gör att alla vi som tvingats ut får en samhörighetskänsla svår att beskriva. Likt pingvinerna kurar vi ihop oss och för djupa diskussioner hoppande jämfota.

Jag gillar, och av minerna att döma är jag nog inte ensam. Jag och Mikaela tog ännu en frivillig morgonpromenad. Hur ljuvligt som helst!

Och så lärarna sen! Glad är ordet!

Nog var det kallt, inte kan man ju tycka annat. Men men ni vet de här ungarnas mammas ord: det finns inga dåliga väder…

En liten junta är upprörd över min stickning; man ska inte ha fem stickor! man ska ha två! och så visar hon hur jag borde göra.

Saga tycker om att leka med min telefon, bland annat spela spel. I vissa spel kan man fotografera slutresultatet av t. ex. en bild. Det kan se ut så här i mitt album:

Idag hittade jag dock en riktig skatt:

Ser du vad jag ser?

Jag kramar min Saga och utbrister: Hur hade jag sådan tur att jag fick just dig, Saga?
Hon: jo sidu jag hittade inte min första mamma och därför kom jag till dig!

-12 och sol, jag säger då det, bättre kan det inte bli. Vi skrinnade igen, jag provade hockare, men efter 30 år på skönskridskor var det nog det som gällde.

Men vad ska vi börja med åt Saga? Hockare eller skönskrinnare? På måndagen kommer leveransen så svara fort.

Artur fyller nio om tre månader. När man är nio år får man se The Hobbit på bio. Förutsatt att filmen visas då ännu. Tre månader är detsamma som en evighet då man är nästan nio. Förargelsen var stor, men gossen upptäckte Boken i hyllan.

Uppslukad:

Visste ni annars att allas vår Tove Jansson har gjort illustrationer till JRR Tolkiens Bilbo En hobbits äventyr.

Det är roll-lekar för hela slanten som gäller nu. ”Jag är en liten tant som går ut i skogen och plockar bär med min min hund.” Den förklaringen hör till bilden ovan.

Innan dess hann hon vara en storebror som tog hand om sin lillasyster. Ibland är hon en mamma som har en baby vid namn Niche, själv heter hon Camilla, ibland är hon mamman som jobbar inne i stan och för sin Saga till dagis.

Härlig ålder!

Skrinnade först några timmar med eleverna och sedan ännu med de egna barnen. Riktigt, riktigt härligt är det.

</a

Jag kan sen bli glad av den här bilden. Tagen på Emsalö i somras på pappas sommarställe och födelsedag.

Samtliga barn är antingen mina eller mina systrars. Den lille killen är inte adopterad även om man kunde tro det. Det komiska är ju att jag och mina syskon såg ut sådär, jag var alltid kritvit och mamma fick smörja in mig i mängder med solkräm medan min lillasyster såg ut som lillkillen på bilden. Ja, vi har samma föräldrar.

Allt det goda har ett slut, sägs det. Tyvärr, kunde gärna ta ännu en vecka om det gavs mig. Jullovet har varit underbart, det kom i precis rättan tid. Det har varit härligt att få vakna när som helst, schava omkring i pyjamas hur länge som helst, bara vara utan tider. Vi var mycket i Sibbo, mycket hemma och lite på resa.

I morgon är det verkligheten som gäller, tider att passa och rutiner att tränga in sig i. Nog blir det bra.