Kategoriarkiv: Dagbok

Den här lilla filuren är mitt sällskap hela dagarna. Hon föddes en fin dag i mars det här året. Vi fick vänta på henne så länge att vi nästan gav upp, men det har vi glömt bort sedan länge. Från … Fortsätt läsa →

Peppe tipsade om bokbloggen och det var då det hände. Det historiska ögonblicket då jag visste att min blogg ska återupplivas. Jag läste på bokbloggen att de gärna vill ha nån som recenserar deras böcker. Barnböcker! och Carina Wolff-Brandts böcker … Fortsätt läsa →

I brist på egna bilder (som jag alltså inte lyckas ladda ner) kan ni medan ni väntar ta en titt på de här. Det är min fina svåger Henriks fantastiska bilder och vet ni vad? Jo, han har lovat att … Fortsätt läsa →

Är glad och upprymd av att börja blogga igen, det känns verkligen roligt. Ändå känner jag mig lite som Saga som tar sina första steg just nu. Vill lägga in bilder, men ack, de var för stora, vill länka men … Fortsätt läsa →

Har nu i ett år funderat på att återuppta bloggandet och fick nu äntligen inspiration. Det känns bra efter en paus på… hmmm….. fyra år! Barnen som figurerar i de tidigare inläggen är de samma men betydligt äldre och längre. … Fortsätt läsa →

Ena dagen är det en bit av en käke, en annan dag två rostiga järnbitar och på köpet får man lite ditt och datt. Detta kan säkert gå under benämningen arkeologi på mikroplan. Operationen utförs i första bästa sandlåda och … Fortsätt läsa →

Jag är trött. Vi har just sett på Buu-klubben. Jag hämtade barnen först fyra från dagis, det är så sent. Men jobbet behövde mig till fyra. Livet är annorlunda nuförtiden. Att bänka sig mellan älsklingsbarnen då Buu-klubben kommer känns förvånansvärt … Fortsätt läsa →

Ena dagen serveras det Väderlåda en annan dag Friskpinnar enligt Artur. Och stackars M. på Haralds dagis ”som är allergisk för nästa alla matrester som vi andra äter”. Bon appetit!

Solen skiner. Skogspromenadsplaner smids. Sonja, Sebastian samt småbarnen sätter sig i styrdonet och spetsar sig för skog. Snart står skogen inom synhåll och sällskapet strövar sedligt över stock och sten. September strålar som sällan. Skogen susar sällsamt skön serenad. Svampar … Fortsätt läsa →

7,3 visade termometern imorse. Så tji fick jag. Det finns alltså hopp om att få en september som motsvarar minnenas och barndomens. Fick plocka fram strumpbyxor att ha till jeanskjolen. Därav Lillebror slående kommentar ”nämen mamma, vad har du satt … Fortsätt läsa →